idag är det åtta år sen flygplanen åkte in i dom där jävla skyskraporna och nåra år sen anna lindh dog och fyra år sedan min uuuuuunderbara farbror christer gick bort.
fyfan, jag försöker att inte tänka på det. isåfall hade jag bara suttit hemma och gråtit hela dagen med de känns bara så jävla onödigt för de vet jag att han inte hade velat att jag hade gjort för honom.
förra året var jag och pappa vid graven idag, men fyyyyyyfan va de va jobbigt. helt seriöst så orkar jag inte de. och fyfan va dum och respektlös jag känner mig.
men jag är verkligen inte nån sån som vill ta upp saker som är jobbiga, de känns så onödigt att folk ska bli ledsna även om de kasnke är de som behövs ibland..